Emelia, som byggs som galeasen Albanus efterträdare i Sjökvarteret i Mariehamn, har under hösten gått in i ett nytt skede. Spantningen är avklarad, och ett stort hus har byggts runt skrovet så att båtbyggarna kan arbeta oberoende av väderleken.
Spanten tillverkades inne i stora varvshallen i Sjökvarteret, och lyftes sedan på plats av en kranbil, men nu, när skrovet ska förstärkas, stabiliseras och kläs med garnering och till sist bordläggning sker arbetet vid skrovet på stapelbädden utomhus, eller snarare i den nybyggda ”Emeliahallen”, en byggnad som rests av volontärer.
Volontärer
”Vi har ett fantastiskt gäng på ca 20 volontärer som vi inte skulle klara oss utan”, säger Stefan Olofsson, ordförande i Stiftelsen Emelia. ”De städar området så att båtbyggarna kan koncentrera sig på att bygga fartyg, tillverkar souvenirer av spillvirket som säljs till förmån för Emelia och ställer upp när det behövs mycket folk, t ex för att flytta 300 kilos balkar från bastrumman till fartygsskrovet.”
Det är också oavlönade volontärer som producerar all kopparspik som behövs till bordläggningen. Man köpte långa kopparstänger som volontärerna sedan kapat, putsat och med en specialtillverkad högtryckspress tryckt till så att det blir ett huvud på spiken. På så sätt fick man ned kostnaden för spiken, från ca 6 euro spiken om man köpt den färdig, till 60 cent. Med tanke på att det behövs 10000 spik till fartyget är det en betydande inbesparing.
Budgeten för hela bygget är 2,45 miljoner euro, och de pengarna finns inte ännu. Här ryms stora kommande kostnader för rigg, segel, inredning och miljövänliga motorer när väl skrovet är färdigt byggt. Man söker och har fått en del bidrag både från åländska och finlandssvenska fonder, och Ålands landskapsregering bidrar med att täcka upp 25 procent av alla kostnader.
”Vi lever ur hand i mun, men hittills har det kommit in tillräckligt för att vi ska kunna hålla fyra båtbyggare igång med löner och betala byggmaterialet”, säger Olofsson. ”Och jag har goda förhoppningar om att det ska fortsätta så.”
Båtbyggarna arbetar september – april med Emelia, och med egna projekt under resten av året.
Privata välgörare
En stor del av Emelias byggkostnader har donerats av privatpersoner. Man har kunnat köpa spant – hela eller halva – och andra delar av fartyget och på så sätt bidragit till att bygget har kunnat fortskrida. Nu kan man börja köpa bordläggningsplankor – hela eller i delar. Hela prislistan bifogas här intill.
Höstmånaderna har gått åt till att bygga Emeliahallen för att ge båtbyggarna möjlighet att arbeta även under vintern, men nu har man börjat lägga in balkvägare – stadiga ekbalkar som stabiliserar skovet – uppe längs med däcket. Nästa steg är slagvägarna som fyller samma funktion men nere under vattenlinjen. De är av åländsk furu. Och så ska man klä insidan av skrovet med garnering av åländsk gran. Först därefter klär man utsidan av fartyget med bordläggningen av dansk ek som nu ligger och torkar på Jylland.
”Det är tvärtemot hur man bygger en skötbåt på klink, säger Kenneth Holmström, en av båtbyggarna. Då börjar man med bordläggningen, stabiliserar med spanten och lägger in garneringen sist. Men med fartyg är det annorlunda.”
Sjösättning 2024
Projekteringen av bygget av Emelia startade våren 2014, kölen sträcktes och de första spanten kom upp 2019 och under våren 2022 var alla spanter och stävarna på plats. Planen är nu att garneringen ska vara klar i vår när bygget avslutas för säsongen, och att bordläggningen börjar hösten 2023. Planerad sjösättning är sommaren 2024, när Tall Ships Race ska besöka Åland.
”Även företag ställer upp som sponsorer”, berättar Olofsson. ”Takstolarna till Emeliahallen är till exempel återanvända från ett tidigare bygge som Ålands Bygg AB hade. Byggfirman satte upp dem åt oss, och täckte dem med byggplast.”
Före det hade volontärerna byggt väggelement inne i varvshallen och placerat ut dem runt fartyget. Plasten räckte även till väggarna så hallen släpper in mycket av dagsljuset. När hallen rivs i samband med Emelias sjösättning från stapelbädden där hon står återgår takstolarna i lättmetall till ägaren, så det är ett återbruk som fortsätter.
Ungdomsseglingar
”Hela syftet med att bygga Emelia är att Skeppsföreningen Albanus ska kunna fortsätta med sin verksamhet med ungdomsseglingar när Albanus blir för gammal och för dyr att reparera”, säger Olofsson. ”Därför har vi ett nära samarbete med föreningen, även om den och stiftelsen är helt olika juridiska enheter.”
Stiftelsen Emelia har en styrelse som arbetar mycket ideellt, och dessutom en del undergrupper som sköter olika delar av projektet – en marknadsföringsgrupp, en finansieringsgrupp, en teknisk grupp, och alla arbetar ideellt. Det är bara båtbyggarna som har betalt, och en timanställd verksamhetsledare som betalar räkningar och sköter annan administration.
”Vi är samma styrelse nu, sedan fyra år”, säger Olofsson, som själv varit ordförande i tre år. ”Tidigare var det större omsättning på ledamöterna i styrelsen, men nu är vi ett entusiastiskt gäng som drar åt samma håll, och det är en viktig orsak till att vi kan ha framtidstro.”
Artikeln publicerades första gången i Frisk Bris 1/23
Text: Astrid Olhagen
