Förra sommaren samlades förlorade fiskeredskap utanför Raumo och Nystad. Sammanlags togs över fyra kilometer nät upp, tillsammans med andra fiskerelaterade redskap som sänken, rep, ankare, fiskelina, krokar och nätpinnar.
Fiskerelaterat skräp kan finnas kvar i miljön i årtionden. Det äldsta identifierade redskapet som lyftes upp ur havet förra sommaren var från 1983. Förlorade fiskeredskap orsakar olika typer av skador på miljön, fiskare, båtfolk och personer som vistas vid vattendrag, men det finns mycket lite information om mängden sådant skräp i de finländska vattnen.
”Nätens sammanlagda längd var över 4 kilometer, vilket motsvarar cirka 130 enskilda nät på 30 meter. De flesta näten var låga, under 2 meter höga, med en maskstorlek på 45 mm, avsedda för fångst av gös och sik”, beskriver Pekka Kotilainen, seniorforskare vid Finlands miljöcentral.
Rensning av havsområden utanför Raumo och Nystad under sommaren 2024 omfattade omkring 35 km². Före arbetet gjordes intervjuer med med fiskeövervakare, myndigheter och lokala fiskare. Rensningarna fortsätter sommaren 2025 i Skärgårdshavet och, beroende på resurser, även i Finska viken.
Dykningar i S:t Karins, Nådendal och Runsala
Dykningar efter övergivna fiskeredskap genomfördes i S:t Karins, Nådendal och Runsala i juni och september. Syftet var att undersöka mängden skräp från fritidsfiske vid populära fiskeplatser. Totalt hittades nästan 50 jiggar eller drag samt andra fiskeredskap.
”Även om få personer medvetet lämnar drag eller andra fiskeredskap i vattnet eller på stranden, hittade vi under kort tid över 100 meter fiskelina under stenar och i olika sprickor på en enda strand. Det visar att allt skräp inte hamnar i vatten och på stränder av misstag”, säger Jutta Vuolamo, projektledare vid Håll Skärgården Ren rf.
Vid dykningarna undersöktes även mängden och typen av skräp på stränderna. Fiskeskräpet utgjorde cirka 24 % av allt hittat skräp, medan plast stod för ungefär 80 % av det totala skräpet.
Insamlingen av fisknät gav begränsat resultat
Under sommaren 2024 genomfördes också ett pilotprojekt för insamling av uttjänta plastfisknät i Skärgårdshavet.
”Insamlingarna fick inte det genomslag vi hoppats på. Få nät lämnades in till insamlingsstationerna. Det kan finnas många orsaker till detta, men erfarenheten visar att människor ofta reagerar långsamt på nya sopsorteringsinitiativ. Det är också möjligt att budskapet inte nådde fritidsfiskarna”, funderar Vuolamo.
