Resultaten från Finlands miljöcentrals (Syke) övervakningsresor under sensommaren med forskningsfartyget Aranda har nu sammanställts. Rapporten visar att syreförhållandena i djuphålorna i Finska viken fortfarande är svaga, och på djup över 60 meter är bottnarna i huvudsak döda.
Förra årets saltpuls väckte förhoppningar, men den räckte inte för att förbättra syreförhållandena i huvudbassängens djuphålor. Bottenvikens tillstånd är dock relativt bättre, även om fosforhalterna har stigit. I Kvarkens djuphålor har däremot syreförhållandena försämrats.
Enligt observationerna från juni fanns bottenlevande djur endast vid ett fåtal observationsstationer på öppet hav. Havsbotten betraktas som död när syret har tagit slut och de arter som är beroende av det har försvunnit. Blågröna alger förekom över hela Finska viken, men inga egentliga algblomningar observerades längre på öppet hav i augusti.
Djupvattnet i Östersjöns huvudbassäng var syrefritt från 80 meters djup och neråt, och de uppmätta vätesulfidhalterna låg över det långsiktiga medelvärdet. Detta beror på den ökade nedbrytningen av organiskt material. Halterna av lösliga näringsämnen i ytskiktet var normalt låga. Under forskningsresan hittades inga spår av den saltpuls som inträffade i december förra året.
Blåalger fläckvis
Syre- och näringsförhållandena i Bottenviken och Bottenhavets djuphålor visade inga större förändringar. Syrehalterna i Bottenhavets djupvatten har minskat sedan 2000-talet, men är fortfarande på en rimlig nivå. Däremot har halterna av lösligt fosfor i Bottenviken ökat sedan 2010-talet. Blågröna alger observerades fläckvis i ytvattnet, men på öppet hav i Bottenviken förekommer blågröna alger inte varje år.
Syreförhållandena i det bottennära vattnet i Skärgårdshavet var måttliga, även om halterna av lösligt fosfor var högre än det långsiktiga genomsnittet för årstiden. Observationer från centrala Finska viken och norra Skärgårdshavet stöder den senaste rapporten om tillståndet i Finlands marina miljö, där kustvattnens tillstånd bedöms som tillfredsställande eller otillfredsställande.
“Resultaten från sommarens övervakningsresor bjöd inte på några överraskningar, och inga större förändringar i Östersjöns tillstånd noterades. Arbetet för att förbättra Östersjöns tillstånd är långsiktigt och kräver kontinuerlig övervakning. Effekterna av detta arbete syns med en viss fördröjning, och utan alla dessa ansträngningar skulle havets tillstånd förmodligen vara sämre”, betonar Arandas expeditionsledare, seniorforskare Pekka Kotilainen vid Finlands miljöcentral.
Förhöjda halter av fosfatfosfor
Eutrofieringens effekt syntes på vissa platser som försämrat syretillstånd på havsbottnen, och bottenfaunans tillstånd var svagt eller helt frånvarande i Finska vikens yttre skärgård. Vid observationsplatser där syret var slut eller på mycket låga nivåer uppmättes tydligt förhöjda halter av fosfatfosfor.
Övervakningsdata är viktig eftersom det stöder bedömningen av vattenvårdåtgärdernas effektivitet och belyser de interna processernas roll i näringsämnescirkulationen i Östersjöns djupvatten och kustdjuphålor. Dessutom ger det insikt i hur klimatförändringen påverkar kolcykeln i kustvattnen.
